{"id":6049,"date":"2021-01-30T01:41:04","date_gmt":"2021-01-30T01:41:04","guid":{"rendered":"http:\/\/naturifokus.se\/ny\/?page_id=6049"},"modified":"2021-02-22T03:04:49","modified_gmt":"2021-02-22T03:04:49","slug":"saxan-braans-natur","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/?page_id=6049","title":{"rendered":"Sax\u00e5n-Bra\u00e5ns natur"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan hade vattendragen, sj\u00f6arna och v\u00e5tmarkerna en stor betydelse f\u00f6r livet ute p\u00e5 landsbygden. Vattenkvarnar malde mj\u00f6let, vattendragen tj\u00e4nade som transportleder, sj\u00f6arna och vattendragen gav f\u00f6da och v\u00e5tmarkerna gav foder till kreaturen.\u00a0<\/p>

Under de senaste 200 \u00e5ren har de flesta vattendrag genomg\u00e5tt stora f\u00f6r\u00e4ndringar genom utdikningar, utr\u00e4tning och kulvertering av mindre vattendrag samt sj\u00f6s\u00e4nkningar.\u00a0<\/p>

F\u00f6r Sax\u00e5n-Bra\u00e5ns del har\u00a090 % av v\u00e5tmarkerna dikats ut och h\u00e4lften av de mindre b\u00e4ckarna lagts\u00a0<\/span>i r\u00f6r under marken. Trots detta har \u00e5n ett rikt liv. H\u00e4r finns bl a den s\u00e4llsynta tjockskaliga m\u00e5larmusslan och den vackra kungsfiskaren!\u00a0<\/span><\/p>

Videon “Sax\u00e5n-Bra\u00e5n”, se nedan, ger en bild av \u00e5ns historia och nutid. Vackra undervattensbilder som visar livet i \u00e5n! En stor insats har gjorts och g\u00f6rs f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla v\u00e5tmarker och \u00e5str\u00e4ckor, ta bort vandringshinder och l\u00e4gga ut lekgrus och p\u00e5 andra s\u00e4tt jobba med \u00e5n. L\u00e4s mera under Kontroll<\/a><\/span> och Vattenv\u00e5rd<\/a><\/span>.\u00a0<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00c5mansboken \u00e4r en ypperlig rikt illustrerad sammanst\u00e4llning \u00f6ver Sax\u00e5n-Bra\u00e5ns historia, djur och v\u00e4xtliv och rekommendationer f\u00f6r sk\u00f6tsel idag.\u00a0L\u00e4s den h\u00e4r >><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Sax\u00e5n-Bra\u00e5n \u00e4r ett mycket vackert och skyddsv\u00e4rt vattendrag. Sax\u00e5ns n\u00e4rmilj\u00f6 utg\u00f6r en stor del av de sista kvarvarande naturomr\u00e5dena i ett annars starkt jordbrukspr\u00e4glat landskap.<\/p>\n

Det \u00e4r en typisk sl\u00e4tt\u00e5 med l\u00e5g fallh\u00f6jd som sakta ringlar sig fram i landskapet. I de delar av vattendraget som ej \u00e4r s\u00e5 kraftigt p\u00e5verkade av r\u00e4tningar och rensningar \u00e4r naturv\u00e4rdena h\u00f6ga. Omgivningen (30-200m p\u00e5 var sida av vattendraget) domineras av \u00e5kermark. I n\u00e4rmilj\u00f6n (0-30m p\u00e5 var sida av vattendraget) \u00e4r betesmark vanligast men \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r \u00e5ker relativt vanligt.<\/p>\n

\u00c5n \u00e4r till st\u00f6rsta delen lugnflytande och bottnarna best\u00e5r mestadels av sand. Skuggningen av Sax\u00e5ns vattenyta \u00e4r mindre bra men varierar mycket. En beskuggning \u00e4r viktig eftersom det s\u00e4nker vattentemperaturen och d\u00e4rmed h\u00f6jer syrehalten vid den varma \u00e5rstiden. L\u00f6v och grenar som faller ner \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6da och g\u00f6mst\u00e4lle f\u00f6r sm\u00e5kryp som i sin tur \u00e4r f\u00f6da f\u00f6r fisk etc.<\/p>\n

Tillg\u00e5ngen p\u00e5 d\u00f6d ved \u00e4r generellt sett liten i hela vattendraget. Den fysiska p\u00e5verkan p\u00e5 Sax\u00e5n \u00e4r stor, 75 % av vattendraget klassas som omgr\u00e4vt\/r\u00e4tat-kraftigt rensat. Trots det bed\u00f6ms tillg\u00e5ngen p\u00e5 uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r \u00f6ring som h\u00f6g. Andelen lekbottnar f\u00f6ljer ungef\u00e4r samma m\u00f6nster medan tillg\u00e5ngen p\u00e5 st\u00e5ndplatser \u00e4r n\u00e5got b\u00e4ttre.
Det finns ett antal vandringshinder i \u00e5n. Tre av dem \u00e4r definitiva f\u00f6r \u00f6ring, fyra \u00e4r partiella f\u00f6r \u00f6ring men definitiva f\u00f6r m\u00f6rt och \u00f6vriga \u00e4r partiella f\u00f6r \u00f6ring och m\u00f6rt. Det f\u00f6rsta definitiva hindret f\u00f6r \u00f6ring \u00e4r Trollen\u00e4s slottsdamm.<\/p>\n

Speciellt skyddsv\u00e4rda omr\u00e5den \u00e4r:
\u2022 Sax\u00e5ns mynning
\u2022 meanderb\u00e5garna vid D\u00f6sjebro
\u2022 str\u00e4ckan mellan Annel\u00f6v och Gissleberga kvarn
\u2022 str\u00e4ckan mellan v\u00e4g 17 och Trollen\u00e4s slott
\u2022 Farstorp<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Sax\u00e5n \u00e4r ett nationellt s\u00e4rskilt v\u00e4rdefullt vattendrag pga sitt meandrande f\u00f6rlopp och som viktig vandringsled f\u00f6r havs\u00f6ring. I \u00e5n finns dessutom s\u00e4llsynta fiskarter som gr\u00f6nling och sandkrypare men ocks\u00e5 den hotade arten tjockskalig m\u00e5larmussla. Andra arter \u00e4r\u00a0 b\u00e4ck\u00f6ring, abborre, g\u00e4dda, braxen, elritsa, b\u00e4cknejon\u00f6ga, sm\u00e5spigg, id, storspigg, \u00e5l, g\u00e4dda och m\u00f6rt.<\/p>

Likas\u00e5 \u00e4r m\u00e5nga insektsarter beroende av tillg\u00e5ngen till vatten.\u00a0 Trollsl\u00e4ndor l\u00e4gger t ex sina \u00e4gg i vattenmilj\u00f6er och tillbringar efter kl\u00e4ckning hela sitt larvstadium i vatten.\u00a0Sax\u00e5n och dess dalg\u00e5ng \u00e4r fina milj\u00f6er f\u00f6r trollsl\u00e4ndeexkursioner!<\/span><\/p>

Se exempel p\u00e5 vilka sm\u00e5kryp som g\u00f6mmer sig i \u00e5ns vatten nedan! M\u00e5nga av dessa lever enbart en del av sitt liv i vatten och resten p\u00e5 land som flygande insekter. Alla \u00e4r de otroligt viktiga i naturens n\u00e4ringsv\u00e4var!<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00c5n har under l\u00e5nga tider varit en viktig kraftk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e4nniskan. Vattenkvarnar b\u00f6rjade byggas i Sverige redan under 1200-talet. Bruket av kvarnar blev med tiden utbrett och de flesta forsstr\u00e4ckor i v\u00e4stra Sk\u00e5nes st\u00f6rre vattendrag har under n\u00e5gon tid utnyttjats f\u00f6r att driva kvarnhjul. I m\u00e5nga vattendrag finns sp\u00e5r av gamla kvarnd\u00e4mmen fortfarande kvar.\u00a0<\/p>

Sax\u00e5n-Bra\u00e5n har ett antal kvarnar och kvarnd\u00e4mmen. Se en intervju h\u00e4r till h\u00f6ger med mj\u00f6lnaren Andreas som driver Gissleberga kvarn idag som 6:e generationen. Gissleberga kvarn \u00e4r en av de f\u00e5 traditionella kvarnar som fortfarande \u00e4r i drift.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Om skvaltor och hjulkvarnar<\/a>
Skvaltkvarnen \u00e4r den enklaste av vattenkvarnarna och utg\u00f6rs egentligen endast av en st\u00f6rre vattendriven handkvarn. Kvarnen kom att spela en viktig roll i b\u00f6ndernas sj\u00e4lvhush\u00e5llning d\u00e5 den inte kr\u00e4vde n\u00e5gon st\u00f6rre yrkesskicklighet f\u00f6r att uppf\u00f6ra och en b\u00e4ck med fall eller en r\u00e4nna med rinnande vatten var den enda drivk\u00e4lla som beh\u00f6vdes. Detta kompenserade i sin tur skvaltans relativt l\u00e5ga kapacitet. Med torrl\u00e4ggningena av landskapet under 1800-talet f\u00f6rsvann f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r skvaltornas fortlevnad d\u00e5 dessa i regel var uppf\u00f6rde utmed sm\u00e4rre vattendrag och i stor utstr\u00e4ckning fick sitt mer eller mindre tillf\u00e4lliga vattentillskott fr\u00e5n mossar och k\u00e4rr. Utdikningen i samband med jordkultiveringe, nyodlingar och andra vattenregleringar ledde p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll till en minskad vattentillg\u00e5ng vid de gamla kvarnst\u00e4llena.
Hjulkvarnarna har st\u00f6rre kapacitet \u00e4n skvaltorna, men \u00e4r \u00e5 andra sidan mer komplicerade att bygga och kr\u00e4ver st\u00f6rre vattenm\u00e4ngder f\u00f6r att malning ska kunna ske. Effektiviteten f\u00f6r vattenkvarnarna varierar dock starkt under \u00e5ret. P\u00e5 vintern \u00e4r isen den stora fienden, medan det \u00e4r torkan som lurar runt h\u00f6rnet p\u00e5 sommaren. Under 1900-talet ersattes vattenhjulen p\u00e5 de flesta m\u00f6llor av vattenturbiner. Dessa \u00e4r betydligt effektivare, kr\u00e4ver mindre underh\u00e5ll och tar dessutom mindre plats \u00e4n de ofta otympliga vattenhjulen.<\/p>
<\/div><\/div>
Gissleberga kvarn<\/a>
D\u00e5 Gissleberga kvarn ligger i en spannm\u00e5lsproducerande bygd har behovet av kvarnar alltid varit stort. S\u00e5 sent som i b\u00f6rjan av 1900-talet \u00e5terfanns h\u00e4r flertalet s\u00e5v\u00e4l vatten- som v\u00e4derkvarnar. Storhetstiden f\u00f6r denna typ av kvarnar var vid denna tidpunkt dock \u00f6ver. S\u00e5 ersatte till exempel Gissleberga valskvarn, byggd 1897-1904, den vatten- och v\u00e4derkvarn som tidigare legat p\u00e5 platsen. Fr\u00e5n att ha varit ett hantverk f\u00f6rvandlades nu p\u00e5 mycket kort tid mj\u00f6lmalningen till att bli en industriell produktion. Utvecklingen gick sedan mycket snabbt mot allt f\u00e4rre och st\u00f6rre anl\u00e4ggningar . Tillsammans med dammen, fallet och den n\u00e4rliggande stenvalvsbron \u00f6ver Sax\u00e5n utg\u00f6r kvarnen en fin kulturhistorisk milj\u00f6 v\u00e4l v\u00e4rd ett bes\u00f6k.<\/div>
<\/div><\/div>
Allarps m\u00f6lla<\/a>
Allarps m\u00f6lla \u00e4r en kvarn med gamla anor. Redan p\u00e5 1670-talet omn\u00e4mns den som kvarntorp med skvaltkvarn. Nuvarande byggnad, ett kvarnhus i tegel, \u00e4r dock av senare datum n\u00e4rmare best\u00e4mt fr\u00e5n slutet av 1800-talet. Kvarnen \u00e4r vid denna tid inte l\u00e4ngre en skvalta utan en hjulkvarn med underfallshjul. Till detta har \u00e4ven fogats en v\u00e4derkvarn, vilket minskade antalet dagar kvarnen stod stilla. N\u00e4r v\u00e4derkvarnen brann ner p\u00e5 1880 \u2013 talet \u00e5teruppbyggdes den med delar fr\u00e5n en begagnad kvar ink\u00f6pt i Sm\u00e5land. Detta var inte n\u00e5got ovanligt f\u00f6rfarande. Timmer, snickerier och i synnerhet s\u00e5 kostbara detaljer som kugghjul och drev tog tillvara och \u00e5teranv\u00e4ndes vid nybyggnationer och reparationer. N\u00e4r man studerar historien finner man \u00e4ven flera exempel p\u00e5 hur hela m\u00f6llor flyttats mellan olika orter. Idag \u00e5terfinns endast stenfoten med tv\u00e5 kvarnloft, med luckor f\u00f6r \u201cs\u00e4ckahiss\u201d m.m. kvar. \u201cB\u00f6let\u201d, det vill s\u00e4ga tr\u00e4\u00f6verbyggnaden rev p\u00e5 1930-talet p\u00e5 grund av att vingarna ramlat av. Inte heller vattenhjulet finns kvar d\u00e5 det 1903 ersattes av en st\u00e5lturbin. 1986 \u00f6vertog Harjagers H\u00e4rads Fornminnes- och hembygdsf\u00f6rening Allarps kvarn med tillh\u00f6rande kvarndamm. Kvarnen som inte varit i drift sedan 1950-talet, var i mycket d\u00e5ligt skick. Genom frivilliga insatser har dock m\u00f6llan kunnat r\u00e4ddas till efterv\u00e4rlden.<\/div>
<\/div><\/div>
\u00c5rups vattenkvarn<\/a>
Omn\u00e4mnd i \u201cPalteboken\u201d 1515. Uppf\u00f6rd p\u00e5 1700-talet. Nedlagd omkring 1960-65. Byggnaderna moderniserade.<\/div><\/div>
<\/div><\/div>
Saxtorps vattenkvarn<\/a>
F\u00f6rsta g\u00e5ngen omtalad 1407. Uppf\u00f6rd p\u00e5 1600-talet. Driften upph\u00f6rde p\u00e5 1950-talet. P\u00e5 platsen finns nu ett stuteri Haflinger h\u00e4star. L\u00e4s mera om kvarnen p\u00e5 deras sida >><\/a><\/span><\/div><\/div>
Axelvolds fr\u00e4lses\u00e4teri<\/a>
tv\u00e5 vattenkvarnar<\/div>
<\/div><\/div>
Tr\u00e4\u00e4 vatten- och v\u00e4derkvarn<\/a>
info saknas<\/div><\/div><\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

L\u00e4ngs \u00e5n har ett antal vandringsstigar anlagts – l\u00e4s mera under Bes\u00f6k \u00e5n<\/span><\/a>. Guidade exkursioner f\u00f6r allm\u00e4nhet och skolor anordnas.<\/p>

L\u00e4ngs Sax\u00e5n vid Trollen\u00e4s slott har Trollestigen anlagts l\u00e4ngs \u00e5n genom dalg\u00e5ngens lummiga l\u00f6vskog. L\u00e4s mera om den h\u00e4r >><\/a><\/span>\u00a0En vandring kan kombineras med ett bes\u00f6k p\u00e5 Caf\u00e9 Borgstugan. P\u00e5 v\u00e5ren \u00e4r marken h\u00e4r gul och vit av sval\u00f6rt och vitsippor. Invid \u00e5n v\u00e4xer rikligt med pestskr\u00e5p. De vanligaste tr\u00e4dslagen \u00e4r ask, al och olika pilarter. H\u00e4r har vuxit rikligt med alm, men de flesta \u00e4r nu d\u00f6da eller d\u00f6ende p g a almsjuka. Flera av de fallna tr\u00e4den \u00e4r mossbevuxna och i olika f\u00f6rmultningsstadier. F\u00e5gellivet \u00e4r rikt, framf\u00f6r allt av sm\u00e5f\u00e5gel och har man tur kan man se kungsfiskare. P\u00e5 betesmarkerna kring \u00e5n betar h\u00e4star och kor.\u00a0<\/span><\/p>

I Trollen\u00e4s anordnas ibland fladdermusexkursioner – h\u00e5ll utkik p\u00e5 Sax\u00e5n-Bra\u00e5ns fb-sida<\/a><\/span>. Det finns 19 arter av fladderm\u00f6ss i Sverige varav alla \u00e5terfinns i Sk\u00e5ne.\u00a0L\u00e4s mera om arterna i Esl\u00f6vs kommun h\u00e4r >><\/a><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I dagens Sk\u00e5ne finns det ett \u00f6verfl\u00f6d av n\u00e4rings\u00e4mnen vilket ger en frodig v\u00e4xtlighet d\u00e4r n\u00e4ringskr\u00e4vande och snabbv\u00e4xande arter som br\u00e4nn\u00e4ssla, hundkex och stora gr\u00e4s tar \u00f6ver. De djur och v\u00e4xter som klarat av att leva p\u00e5 magra marker har nu tr\u00e4ngts undan av arter som \u00e4r effektivare p\u00e5 att utnyttja den h\u00f6gre n\u00e4ringstillg\u00e5ngen.<\/p>

H\u00e4r och var i Saxtorpsomr\u00e5det finns omr\u00e5den med magra sandmarker kvar d\u00e4r bl a sand\u00f6dla, l\u00f6kgroda, hedblomster, bl\u00e5monkar och m\u00e5nga fj\u00e4rilar trivs. Denna typ av milj\u00f6 kan bl a ses n\u00e4r man bes\u00f6ker \u00e5n i H\u00e4ljarp d\u00e4r det \u00e4ven finns en vandringsstig anlagd l\u00e4ngs \u00e5n. \u00c5n \u00e4r h\u00e4r bred och det \u00e4r \u00e4ven ett bra omr\u00e5de f\u00f6r fiske. L\u00e4s mera h\u00e4r >><\/a><\/span><\/p>

Bl a h\u00e4r har det iordningst\u00e4llts dammar som ska passa den s\u00e4llsynta och utrotningshotade l\u00f6kgrodan som beh\u00f6ver l\u00e4ttgr\u00e4vd sandmark att g\u00f6mma sig i. Lyssna p\u00e5 l\u00f6kgrodan nedan.\u00a0<\/p>

<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00d6vriga rapporter som kan vara intressanta att f\u00f6rdjupa sig i:<\/p>

Omr\u00e5desbeskrivningar Sax\u00e5n-Bra\u00e5n, 2014<\/a>
Kunskaps\u00f6versikt f\u00f6r kulturmilj\u00f6 och vattenf\u00f6rvaltning, Sax\u00e5n, Marb\u00e4cken, Lund\u00e5krab\u00e4cken 2014 >><\/a>
Musselinventering, LST, 2010 >><\/a>
Sammanfattningar av rapporter om naturmiljon\u00a0i Sax\u00e5n-Bra\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de 1976-2006<\/a>
Vegetationsinventering l\u00e4ngs Sax\u00e5n-Bra\u00e5n 2005 >><\/a>
Inventering av kungsfiskare, str\u00f6mstare och fladderm\u00f6ss 1999 >><\/a>
Hur vi kan gagna f\u00e5gellivet i v\u00e5r n\u00e4rhet >><\/a><\/p>

Fler rapporter >><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Bildk\u00e4llor >><\/a><\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan hade vattendragen, sj\u00f6arna och v\u00e5tmarkerna en stor betydelse f\u00f6r livet ute p\u00e5 landsbygden. Vattenkvarnar malde mj\u00f6let, vattendragen tj\u00e4nade som transportleder, sj\u00f6arna och vattendragen gav f\u00f6da och v\u00e5tmarkerna gav foder till kreaturen.\u00a0 Under de senaste 200 \u00e5ren har de flesta vattendrag genomg\u00e5tt stora f\u00f6r\u00e4ndringar genom utdikningar, utr\u00e4tning och kulvertering av mindre[…]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-fullwidth.php","meta":{"_mc_calendar":[],"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6049"}],"collection":[{"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6049"}],"version-history":[{"count":379,"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6049\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7887,"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6049\/revisions\/7887"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/naturifokus.se\/ny\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6049"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}